mia83

Det ligger i luften. Allt är stilla och lugnt. Det finns en känsla av att något är fel. Men när man försöker ta reda på vad det skulle kunna vara hittar man inget specifikt. Det ligger tunga, grå moln över Piteå. Kanske tänker det börja regna, kanske inte. Om man får för sig att gå utanför dörren möts man av tysta, tomma och ödsliga gator. Folk lever som på sparlåga. Tiden går långsamt, klockan tickar med djupa suckar. Känslan av ensamhet griper tag och håller sig kvar. Man försöker skaka av sig den här känslan gång på gång men det vill sig liksom inte. Man försöker utnyttja det lugn och den ro som i normala fall inte finns där men det går inget vidare och till slut ger man upp. Hjärtat slår sällsynta slag och det händer inte varje dag. Det finns ingen vilja idag och ångesten ligger och lurar i kulisserna. Man försöker desperat hitta något som kan bota allt det här men misslyckandet är totalt och katastrofalt. Trots detta så går livet ändå sin gilla gång och kvällen smyger på och tar över. I och med detta kan man känna redan nu att det kommer att bli svårt att sova i natt. Det är då man känner att allt är som det ska vara. Det är söndag.