När verkligheten tränger sig på
Det började härom natten. Det var mörkt redan då. Jag kände mig väldigt illa till mods och blickade flackade precis där och precis då. Och den hittade aldrig hem igen. Inte den natten i alla fall. Svårt att förklara. Men när morgonen kom med ljuset kändes det som en befrielse. Jag försöker hålla fast vid ljuset och känslan som det ger.
Jag såg en film igår. På bio. Den var svensk och tog upp saker om kärlek och lycka. Men även om mörker. Det onda i livet.
Jag vet egentligen ingenting. Ingenting alls. Och inte just nu. Bara att det är svårt att försöka vara nöjd med det och dom som finns här och nu. Jag försöker hitta något som ger livet den där meningen som alla talar så mycket om. Den som gör att själen får sinnesro och att den återkommande söndagsångesten försvinner.
Det enda som händer just nu är: Jobba, äta, sova, träna. Det är vardagarna. Helgerna består mest av att äta och sova. Det är inte ens skönt med fredagskvällar längre. Och DET är läskigt.
Jag vill hitta den där känslan igen när fredagskvällen var det allra bästa på hela veckan. Den kanske bara har gått vilse och försöker hitta hem. Jag måste bara hjälpa den på traven lite. Kanske imorgon.
Måndagens sötma
Igår kändes allt så klockrent och idag känns bara galen trötthet och en stilla undran finns om hur de kommande tre veckorna skall klaras...
Nu är det snart lunchdags och jag känner att jag och magen är rätt överens om att det inte kunde vara mer lägligt. Den knorrar och har sig som aldrig förr.
Jag känner dessutom att jag inte har nåt vettigt alls att dela med mig av idag så jag klipper här.
Over.
Vem slickar vem i örat?
Med hjälp av tonerna till Depeche Modes låt Precious ska detta inlägg författas.
Jag sitter här i soffan med en lagom eländig och lite smygande känsla av ångest. Det blev hårt igår. Typ i alla fall. Man tål inte så mycket these days. Det är lite tragiskt när man tänker på det.
I ett hörn på en lagom sunkig rockklubb på Mariatorget fick jag lära mig både det ena och det andra i natt. Snygg kille med en för stor portion arrogans gjorde min kväll (o)fullständig. Vi kom inte lika långt i "konversationen" som han hade velat. Jag gav upp, vände och gick och kom inte tillbaka. Det var för övrigt strax EFTER att hans tunga slet sig och blev för närgången i mitt öra. Sen påträffades en sjukt skön snubbe med galna tankar och avslöjanden om hur det egentligen är att jobba på IKEA. Jag ska ta med mig en våg nästa gång jag planerar att köpa en korv på IKEA. Och han lovade att ta med sig en linjal eller ett måttband nästa gång han skulle köpa en glass i strut på McDonald's.
Jag gillar dock fortfarande det spontana, lagom galna och rätt så oplanerade som sker då och då i tillvaron. Men att leva som man lär är inte det allra enklaste.
Natten slutades och morgonen börjades med en portion kokt spaghetti med makrill i tomatsås vid köksbordet. Vad är det med det egentligen? Men jag somnade som ett litet barn efteråt sådär lagom mätt, nervarvad och avslappnad.
Dock känns det inte lika bra i detta nu. Jag tänker mest på hur skönt det är att det är lördag idag och inte söndag.
En fredag att minnas...
Problemet är att jag inte vill vara som alla andra. Jag vill göra något orginellt av den här bloggen. Dessvärre känner jag mig rätt tom och oinspirerad i detta nu. Jag ser bara berättelser om icke spektakulära händelser i min händelselösa vardag där det mest cirkulerar tråkiga frågor om jobb (som är en rätt stor del av mitt liv), hur man ska bli av med överflödigt FETT genom att äta rätt och om desperat längtan efter fredagkvällar. Sen kommer helgen och den bjuder inte på så mycket utöver det vanliga förutom att ingen klocka ringer och stör tidigt på morgonen.
Jag skulle kunna skriva om att resan till och från jobbet på t-banan kan kännas en aning lättare med hjälp av den röda Ipoden. Eller om fläcken på köksfönstret som ser en aning suspekt ut. Eller så kan jag helt enkelt skriva att det är inte sådär överdrivet kul att försöka vara vuxen alla gånger. Det här med att tvätta, städa, jobba och ta ansvar är inte alltid guld och gröna skogar.
Trots detta kommer denna fredag att gå till historien så minns den väl. Jag skaffade en blogg tamejfan.