Etthundra överklasspoeter kan inte ge mig någonting...
Jag skulle ljuga om jag skrev att jag var ledsen över att den här julhelgen strax är över. I själva verket är det så skönt så.
Kantad av näsblod har dessa dagar varit också och det suger. Tar det aldrig slut?
Julafton. Jobbigt.
24-årsdag. Ännu jobbigare.
Imorgon är det annandag-jul och jag får åka hem till Sthlm. Grymt skönt ska det bli. Jag ska städa, pilla ihop ett visst biljardbord, fixa med nya datorn och hinna med att vara på Promedia mellan 8.30 och 17.00 torsdag och fredag. I övrigt ska jag bara njuta över att få sova i min egen säng, vara lite för mig själv och kanske träffa en och annan skön snubbe över en fika eller kanske rent av över en drink. Jag ska försöka leva så obekymrat jag bara kan.
So why'd you fill my sorrows
With the words you've borrowed
From the only place you've known
And why'd you sing Hallelujah
If it means nothing to you
Why'd you sing with me at all?
Kvällens låt är Damien Rice med "Delicate". GRYM är den.
Kantad av näsblod har dessa dagar varit också och det suger. Tar det aldrig slut?
Julafton. Jobbigt.
24-årsdag. Ännu jobbigare.
Imorgon är det annandag-jul och jag får åka hem till Sthlm. Grymt skönt ska det bli. Jag ska städa, pilla ihop ett visst biljardbord, fixa med nya datorn och hinna med att vara på Promedia mellan 8.30 och 17.00 torsdag och fredag. I övrigt ska jag bara njuta över att få sova i min egen säng, vara lite för mig själv och kanske träffa en och annan skön snubbe över en fika eller kanske rent av över en drink. Jag ska försöka leva så obekymrat jag bara kan.
So why'd you fill my sorrows
With the words you've borrowed
From the only place you've known
And why'd you sing Hallelujah
If it means nothing to you
Why'd you sing with me at all?
Kvällens låt är Damien Rice med "Delicate". GRYM är den.
Truly, madly, deeply
Det finns vissa tillfällen i livet när blir man alldeles mållös och inte riktigt finner de rätta orden...hur fan kunde man ha sån tur att man lyckades träffa den bästa vännen E-V-E-R?
Pepparkakor, näsblod och särskrivningar
Ytterligare en tid har passerat sen sist. Det händer en del som inte är värda att ens nämna här. Sen händer det en del som jag visst skulle kunna skriva och dela med mig av. Jag försöker hitta tiden att göra det på bara. Egentligen är det inte det ultimata att göra det nu. Klockan är mycket och jag är inte på topp alls. Den här dagen tillhör inte kategorin: "De bästa dagarna i mitt liv". Det känns som att jag famlar i mörker, ramlar när jag försöker ta mig upp och förvirringen är total mellan varven. För att beskriva mitt liv med enkelt ordval; Ett steg framåt, två tillbaka.
En sak är säker i alla fall. Och det är att vuxenvärlden suger fett. Vuxna suger fett. Jag vill definitivt INTE vara vuxen och suga lika fett. That's a fact. Det finns ytterligare ett sätt att beskriva vuxna också. Taskig tajming. För det är vad de har. Taskig tajming.
Dagens (eller nattens, för klockan är efter midnatt) rubrik kan sammanfattas i 3 kategorier där pepparkakor är ordet som får mig att flina och fnissa fjantigt. Ser jag en av dessa ätbara kreationer kan det bubbla till och jag kan få bita mig i läppen för att inte brista ut i världens gapflabb i tid och otid. Det hände nästan på lunchen idag. Inget bra tillfälle alls och jag fick stoppa skrattet genom att faktiskt trycka in en brun kaka i truten. DU skulle ha sett mig. Näsblod är ordet som får mitt hjärta att bli tungt och framkallar de djupaste suckarna som finns. Särskrivningar är det som får mig att spotta och fräsa av onödig irritation och får besserwissern i mig att vakna till liv. Det sistnämnda är sånt som andra kanske skulle rycka på axlarna åt. Men inte jag. Jag hatar det.
Man skriver inte "jätte kul". Det heter "jättekul". Fatta det.
Julhelg nalkas. Det om något är skrämmande as hell.
Det finns flera saker som gör mig lite rädd. Rädd att få panik och vilja bort, långt bort. Rädd att allt ska falla isär och att jag inte ska kunna hålla ihop allt. Rädd för vad 24-årsdag innebär. Rädd för att vara ensam. Rädd för att inte få vara ensam.
Jag ska träffa en del människor jag faktiskt har saknat. Det känns bra i alla fall.
Och lite rädd för att sakna BLÅBYSSORNA är jag allt ;)
En sak är säker i alla fall. Och det är att vuxenvärlden suger fett. Vuxna suger fett. Jag vill definitivt INTE vara vuxen och suga lika fett. That's a fact. Det finns ytterligare ett sätt att beskriva vuxna också. Taskig tajming. För det är vad de har. Taskig tajming.
Dagens (eller nattens, för klockan är efter midnatt) rubrik kan sammanfattas i 3 kategorier där pepparkakor är ordet som får mig att flina och fnissa fjantigt. Ser jag en av dessa ätbara kreationer kan det bubbla till och jag kan få bita mig i läppen för att inte brista ut i världens gapflabb i tid och otid. Det hände nästan på lunchen idag. Inget bra tillfälle alls och jag fick stoppa skrattet genom att faktiskt trycka in en brun kaka i truten. DU skulle ha sett mig. Näsblod är ordet som får mitt hjärta att bli tungt och framkallar de djupaste suckarna som finns. Särskrivningar är det som får mig att spotta och fräsa av onödig irritation och får besserwissern i mig att vakna till liv. Det sistnämnda är sånt som andra kanske skulle rycka på axlarna åt. Men inte jag. Jag hatar det.
Man skriver inte "jätte kul". Det heter "jättekul". Fatta det.
Julhelg nalkas. Det om något är skrämmande as hell.
Det finns flera saker som gör mig lite rädd. Rädd att få panik och vilja bort, långt bort. Rädd att allt ska falla isär och att jag inte ska kunna hålla ihop allt. Rädd för vad 24-årsdag innebär. Rädd för att vara ensam. Rädd för att inte få vara ensam.
Jag ska träffa en del människor jag faktiskt har saknat. Det känns bra i alla fall.
Och lite rädd för att sakna BLÅBYSSORNA är jag allt ;)
Filosofi, analys och tanke
Det finns flera saker jag jämt går runt och funderar på. Det är intressant att fundera. Till en viss gräns. Sen kan det bli frustrerande och bara jobbigt på hjärna och hjärta att samarbeta. Praktiska saker går inte alltid ihop med vad hjärtat säger och det är inte alltid så lätt att veta hur man vill att det ska kännas eller hur ens liv ska se ut i framtiden. Det är faktiskt inte ens så lätt att veta om det praktiska faktiskt är det bästa eller om det som hjärtat skriker efter är det bästa alternativet även om det kan innebära en del jobb.
Jag har alltid varit en funderare, filosof och analytiker vad gäller mitt eget liv. Det är på gott och ont. Ibland slår jag ifrån mig tankar som letar sig in mellan mina öron och tänker att jag bara är just en överanalyserande tok som borde tänka mindre och bara köra på. Men igår kom jag på att om när jag verkligen lyssnar på det jag tänker så är saker och ting faktiskt inte så svåra som jag vill tro. När saker och ting bara flyter på och ter sig lätta och okomplicerade så tänker jag inte alls. DET är mitt sätt att vara glad, lycklig och obekymrad på har jag kommit på. När jag inte tänker alls. Så när de där tankarna börjar virvla runt, när analyserna avlöser varandra och när orden om och men dyker upp rätt frekvent kan man börja ana att allt inte står rätt till. Hur mycket jag då än bara vill slå ifrån mig allt sånt och skrika till mig själv: "MEN SLUTA TÄNKA SÅ MYCKET! KÖR PÅ BA'H!!!!", så kom jag på i en stund av allvar att jag faktiskt borde lyssna på mig själv mer än vad jag gör ibland. Genom att inte lyssna går jag ju emot mig själv....
Kontentan av det hela: När jag hamnar i en situation och bara kör och inte tänker mår mitt hjärta bättre än bäst. Och då mår även MIA bra. Har tankarna hunnit ikapp innan jag bara kör på är det redan för sent och dömt att misslyckas.
Igår kändes allt för jävligt. Idag känns allt en aningens mycket bättre. Näsblod och blodprov tillhör gårdagen. Igår kväll började allting att kännas lite lättare igen och efter en god natts sömn på det (dock inte så många timmar som egentligen behövdes) känns livet lite roligare igen.
Ikväll väntas lite gratis mat och dricka med kollegor och några snubbar från olika tidningar runt i vårt avlånga land. Det ska bli lagom sent, lagom med dricka, lagom med mat, lagom med allt! Det är nog ett måste att hålla det löftet. För min egen skull i alla fall.
Jag väntar fortfarande på att en viss person skall ge sig till känna men det verkar den här gången som att jag har haft fel hela tiden. FEGHET är något jag föraktar. Det tar max några minuter att säga ja, nej eller kanske. Men det kanske handlar om något annat som jag inte har en aning om.....
Vad är det som folk är så rädda för egentligen?
Jag har alltid varit en funderare, filosof och analytiker vad gäller mitt eget liv. Det är på gott och ont. Ibland slår jag ifrån mig tankar som letar sig in mellan mina öron och tänker att jag bara är just en överanalyserande tok som borde tänka mindre och bara köra på. Men igår kom jag på att om när jag verkligen lyssnar på det jag tänker så är saker och ting faktiskt inte så svåra som jag vill tro. När saker och ting bara flyter på och ter sig lätta och okomplicerade så tänker jag inte alls. DET är mitt sätt att vara glad, lycklig och obekymrad på har jag kommit på. När jag inte tänker alls. Så när de där tankarna börjar virvla runt, när analyserna avlöser varandra och när orden om och men dyker upp rätt frekvent kan man börja ana att allt inte står rätt till. Hur mycket jag då än bara vill slå ifrån mig allt sånt och skrika till mig själv: "MEN SLUTA TÄNKA SÅ MYCKET! KÖR PÅ BA'H!!!!", så kom jag på i en stund av allvar att jag faktiskt borde lyssna på mig själv mer än vad jag gör ibland. Genom att inte lyssna går jag ju emot mig själv....
Kontentan av det hela: När jag hamnar i en situation och bara kör och inte tänker mår mitt hjärta bättre än bäst. Och då mår även MIA bra. Har tankarna hunnit ikapp innan jag bara kör på är det redan för sent och dömt att misslyckas.
Igår kändes allt för jävligt. Idag känns allt en aningens mycket bättre. Näsblod och blodprov tillhör gårdagen. Igår kväll började allting att kännas lite lättare igen och efter en god natts sömn på det (dock inte så många timmar som egentligen behövdes) känns livet lite roligare igen.
Ikväll väntas lite gratis mat och dricka med kollegor och några snubbar från olika tidningar runt i vårt avlånga land. Det ska bli lagom sent, lagom med dricka, lagom med mat, lagom med allt! Det är nog ett måste att hålla det löftet. För min egen skull i alla fall.
Jag väntar fortfarande på att en viss person skall ge sig till känna men det verkar den här gången som att jag har haft fel hela tiden. FEGHET är något jag föraktar. Det tar max några minuter att säga ja, nej eller kanske. Men det kanske handlar om något annat som jag inte har en aning om.....
Vad är det som folk är så rädda för egentligen?
Meep meep!
Oj, oj, ooooj vad jag har varit dålig på att uppdatera här. Fy skäms! Jag skyller på en massa som egentligen inte alls har med saken att göra. And that's it.
Idag har det varit en stressig dag på Promedia. Det bara ramlade in annonsbokningar och beställningar efter lunch. Kuuul. Sånt vill man inte ha en fredagseftermiddag. Fick lugnt nu den sista halvtimmen. Skööönt. Ikväll är det Idol-final i Globen och dit ska jag faktiskt. Bäst av allt är dock att det är fredag and I lööööve it. Imorgon kan jag sova hur länge jag vill utan att få dåligt samvete. På söndag ska jag kultivera mig med Macbeth på Dramaten. Och det är coolt. Gryyyymt coolt!
Annars har det inte hänt så mycket förutom att jag har druckit lite för mycket alkohol de senaste veckorna och efter ett tappert försök till en joggingtur (efter några veckors uppehåll) i måndags är jag nu förkyld. Igen. Mindre bra. Mindre kul.
För övrigt tog jag en Illustrerad Vetenskap (tidning) förut. Den innehöll en del riktigt konstiga saker som har fått mig att fundera på hur saker och ting egentligen går till i den världen där hyenor lever. Jag kanske borde ta med mig tidningen hem och fortsätta fundera.
Dags att börja röra sig hemåt. Det regnar som faaan ute och jag har ingen paraply för jag tog ingen väska i morse. Och det är i väskan paraplyet ligger. Fan vad klantigt.
Over and out.
Idag har det varit en stressig dag på Promedia. Det bara ramlade in annonsbokningar och beställningar efter lunch. Kuuul. Sånt vill man inte ha en fredagseftermiddag. Fick lugnt nu den sista halvtimmen. Skööönt. Ikväll är det Idol-final i Globen och dit ska jag faktiskt. Bäst av allt är dock att det är fredag and I lööööve it. Imorgon kan jag sova hur länge jag vill utan att få dåligt samvete. På söndag ska jag kultivera mig med Macbeth på Dramaten. Och det är coolt. Gryyyymt coolt!
Annars har det inte hänt så mycket förutom att jag har druckit lite för mycket alkohol de senaste veckorna och efter ett tappert försök till en joggingtur (efter några veckors uppehåll) i måndags är jag nu förkyld. Igen. Mindre bra. Mindre kul.
För övrigt tog jag en Illustrerad Vetenskap (tidning) förut. Den innehöll en del riktigt konstiga saker som har fått mig att fundera på hur saker och ting egentligen går till i den världen där hyenor lever. Jag kanske borde ta med mig tidningen hem och fortsätta fundera.
Dags att börja röra sig hemåt. Det regnar som faaan ute och jag har ingen paraply för jag tog ingen väska i morse. Och det är i väskan paraplyet ligger. Fan vad klantigt.
Over and out.