mia83

Att vara så här trött kan inte vara bra för hälsan. Usch och tvi. Sen skulle vissa säga att man får skylla sig själv. Jag är inte en av dom. Sen börjar jag nästan undra om min hals trilskas på grund av pollen. Det kan vara så och i så fall är jag ju egentligen inte speciellt dålig. Men det är jobbigt ändå ska ni veta. Det finns dom som talar om någon slags vårig trötthet nu också. Jag tror att det kan vara den som spökar också.

Idag har varit en sån där dag då jag har hunnit med att oroa mig en massa. Ena sekunden känner jag mig lugn och trygg i någon slags vetskap om att jag visst kommer att komma in på den utbildningen jag vill till hösten. I nästa tvivlar jag på det. Först blir jag lite ledsen när jag tänker på det senare alternativet men efter lite rationellt tänkande inser jag att det inte skulle vara hela världen. Kan det ha att göra med mina fina kollegor på jobbet? Jag gillar dom. Mer och mer faktiskt. Och kanske extra mycket efter en låååång fikastund med jordgubbstårta.

Ikväll väntar en intressant stadsvandring i Gamla stan med någon cool, känd historiker och efterföljande middag på restaurang. Mitt i-tidningarna bjuder och detta mottages tacksamt. Det ska bli trevligt. Nothing more, nothing less.

Det är egentligen bara en sak som stör mig denna onsdageftermiddag mitt i veckan.
Och det är för att ni är så tysta nu för tiden. Ett tag var ni med noterna näst intill dagligen. Vad har hänt? Jag som tycker att jag som vanligt har varit ganska öppen och pratglad gentemot er. Kom igen nu för bövelen. Nu får ni skärpa er. Jag röstar för att alla som går in och läser detta åtminstonde kan lämna ett litet "Hej" bland kommentarerna så jag vet att ni lever. Ni får vara anonyma om ni vill.