mia83

Jag anser mig vara en ganska vettig tjej. Lugn och sansad i mångt och mycket. det är väl jag i ett nötskal? Jag vill gärna vara någon som mina nära och kära kan hålla hårt i när det blåser. Jag är tjejen som står stadigt med fötterna på jorden. I min värld är jag den som har koll på allt. Jag vill även tro att jag är ganska intelligent och inte utsätter mig för vad som helst. Det logiska är det jag försöker trixa och fixa med för att få ihop varje dag. Detta går oftast bra tror jag. För jag är den förnuftiga. Om du är min vän är det DU som hör av dig till MIG om du vill ha råd och tips när du själv är ute på havet mitt i stormens öga.

Men nu är allt detta som bortblåst. Vi spelar ombytta roller. Nu är det JAG som inte har koll på någonting längre. Det är lika härligt som skrämmande. Hjärnan säger en sak, hjärtat en annan. Om man nu får vara sån och uttrycka sig på det viset. Jag vill inte tänka, bara känna. För första gången på flera år så vill jag inte hitta någon som helst logik i det här. Det logiska är tråkigt och kommer att få mig att undra saker jag inte vill gå och undra. Det får vara hur galet det vill. Jag vill inte ha tvärkoll, vill inte tänka förnuftigt och jag vill inte analysera alls. Det här är ett något som jag vet kan vara svårt att hålla. Men här och nu bryr jag mig inte så mycket. Jag ska i alla fall försöka. Jag vill inte släppa taget. Och jag kanske får ta tillbaka det där om att inte finns något "nu". Vi kör på det här. Nu.

Och nu ska jag gå och sova i min nya säng. Vi kom bra överens natten till idag, nya sängen och jag, så vi borde göra det i natt också. Trots att det snart är måndag och jobb igen. Det spelar nämligen ingen roll.