mia83

Jag har alltid kvar balsam i högra örat efter att jag har duschat och tvättat håret. Alltid. What's up with that liksom? Jag tycker att jag sköljer och sköljer för att få bort allt men icke. Det slår aldrig fel. Fast å andra sidan doftar mitt högra öra nästan alltid gott...hmm.

Vill ni veta världens skönaste känsla då? Den känslan av att komma hem och innanför dörren alldeles svettig och trött efter en givande och lagom lång joggingtur. Jag kan nog inte komma på något bättre för tillfället. Ni vet när man känner sådär skönt trött i hela kroppen. Musklerna värker och svetten lackar. Ni kanske redan har fattat men jag har tagit för vana att ta mig hem från jobbet till fots och nu är jag sjukligt motiverad till fysiska aktiviteter. Måndag och tisdag har passerat men i morgon ska jag vila mina trötta ben. Det är jag nämligen värd förstår ni. Jag mår så jävla bra av det här så ni anar inte. I sommar ska vi vara slanka, starka, välmående och fina. Oh yes!

Nu sitter jag här och lyssnar på mina lugna favoriter på Spotify. Jag är nyduschad (vilket ni också kanske har förstått) och snart ska jag gå och lägga mig duktigt och tidigt. Jag sitter och sneglar längtansfullt på min nya kompis på högerarmen som är full av sårskorpor som bara skriker att de vill dras loss. Men jag får inte. Det får inte pillas eller klias. Men det blir nog bra ska ni se.

Nu till allvaret som jag lovade er. Det finns två typer av människor. En del är äckligt positiva och sådär häftigt klämkäcka och en del är negativa och har en cynisk inställning till livet. Jag skulle vilja lägga till att de sistnämnda är realistiska i stället men jag vet inte riktigt vad ni tycker om det. Handlar detta enbart om vad man har varit med om i livet eller är vi bara som vi är? Vad jag vill komma till är en undran om hur vi är som personer bara handlar om hur livet formar oss eller om vi är födda till att vara som vi är. Jag vet i alla fall att livet inte är en dans på rosor och det har jag lärt mig på senare år. Trots detta kan jag inte komma på att jag någonsin har varit den där klämkäcka och positiva tjejen. Hellre lite misstänksam från början och lite negativt inställd för att bli positivt överraskad. Så har jag alltid tänkt och så har jag alltid varit.  Skyddsmekanism är min första tanke, men var kom den ifrån innan jag visste att allt inte alltid blir som man har tänkt sig? Ibland händer livet utan att man hänger med...