Do you even know what I like? What I'm livin' for, what I adore?

En tanke slog mig. Jag kanske är för utlämnande här. Jag kanske ger för mycket av mig själv. Vad tycker ni? Jag vill inte vara sån. Det är inte det som är meningen med det här bloggandet. Inte alls. Det är inte meningen att ni ska bli stöddiga och tro att ni kan lära känna mig genom det här eller att ni tror att ni känner mig för att ni läser det här. Att känna någon på riktigt ligger på helt andra plan. Det kan aldrig gå till så att man lär känna någon så här i min värld. Ni kan bli nyfikna och vilja lära känna mig genom detta.


Men ni vet fortfarande inte saker som:


- Vilken min favoritfärg är

- Vem den första personen är som jag ringer när jag är helt under isen och behöver vända ut och in på mitt hjärta inför bara för att överhuvudtaget överleva vardagen

- Vad jag har för konstiga uttryck i tal som jag använder ett antal gånger per vecka

- Vad som får mig att tänka alla konstiga tankar jag tänker rätt som det är
- Hur jag ser ut när jag är sådär barnsligt glad eller vad som får mig att bli det

- Vad min bästa vän heter i efternamn

- Vad som är det första jag gör när jag kliver ur sängen på mornarna
- Vilken färg min soffa har

- Vad jag helst äter om jag får välja och vraka helt fritt

- Vilken glass som är min favorit

- Vilket min favoritsmak på te är

- Vad jag vill jobba med för resten av livet

- Vad jag helst gör när jag är deppig och nere

- Vad som krävs för att jag ska öppna mitt hjärta för någon

- Vad jag vill ha hos en framtida kärlek

- Vilken som är min absoluta favoritlåt

- Vilken som är min favoritfilm

- Vad jag har för frisyr på morgonen när jag vaknar

- Vad jag brinner för

- Vad jag drömmer om

- Vad min lillebror jobbar med

- Vad jag gjorde varje dag efter skolan i sjuan, åttan, nian på högstadiet och ettan, tvåan, trean på gymnasiet

- Vad min första häst hette som jag fick avliva när hon bara var 8 år

- Vad min häst heter som jag har nu

- Vad jag vill att min framtida hund ska heta

- Vad mina föräldrar heter och vad de jobbar med

- Vad den första killen som jag var riktigt kär i hette

- Vad som får mig att skratta hejdlöst till tårarna nästan rinner

- Vad mina arbetskollegor heter

- Vilka egenskaper jag värderar mest hos en vän

- Hur jag är när jag är onykter

- Vad jag har ätit till lunch idag


Jag kan fortsätta. Det finns så mycket mer att ta reda på. Jag vore en jäkligt tråkig människa om allt det som är värt att veta om mig skulle rymmas i en blogg. Finns det någon som kan svara på alla ovanstående frågor eller på några överhuvudtaget? Det är det vardagliga som styr allt. Det är det som har hänt i mitt förflutna och det som kommer att hända i min framtid som har format mig till den jag är idag. De här sakerna vet de som känner mig. De har koll på detta. Och jag älskar dem för det. Jag älskar att de bryr sig om mig och att jag bryr mig om dem.

Den här bloggen är mitt tanke-projekt. Jag har skrivit det förut men jag kan skriva det igen. En människa tänker i genomsnitt 65 000 tankar under en helt vanlig dag. Med andra ord: Jag bör ha saker att skriva om ett bra tag framöver...

Hur ska förresten ni kunna känna mig när jag knappt känner mig själv vissa dagar? Att leva är att lära sig nya saker om sig själv varje dag för resten av livet.


Postat av: M

Personligt men inte privat brukar det heta för att göra en intressant blogg. Kan nog hålla med om det. Det måste vara personligt för att bli någorlunda intressant för betraktaren att läsa. Tycker nog din blogg blir bättre och bättre..och det beror ju självklart med några ibland utlämnande texter..

Det måste beröra..menar jag.



Datum: 2009-03-16 Tid: 15:16:21
Postat av: Henrik

So no one knows

all of you



claiming nothing, all we say



"it's just enough

to have a clue"



before we all, must fade to gray



Datum: 2009-03-16 Tid: 23:19:42
Postat av: En 28-åring som tydligen lyssnade av mobilsvaret en dag för sent

:D

Datum: 2009-03-16 Tid: 23:53:02





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: