mia83

Jag funderar på vad jag har blivit. Om jag har ändrat mig de senaste åren. Svaret är väl ett ganska givet: JA. Men ändå ser jag det inte själv. Jag vill så gärna tro att jag är samma person som jag alltid har varit. Jag har varit med om mer, jag har andra mål i livet men jag vet fortfarande vad som är viktigt och hur jag vill att saker och ting ska vara. Jag vill tro att jag har burit med mig mina värderingar och jag vill tro att de alltid kommer att vara detsamma. Mina tankegångar har mognat och kanske blivit en aningens mer komplicerade i mångas ögon och öron. Men jag är stolt över mig själv och vad jag har blivit. Jag är stolt över allt jag har gjort och åstadkommit.

För första gången på väldigt länge känner jag mig lycklig, harmonisk, och behaglig till mods. De här känslorna kan skölja över mig när jag minst anar det och jag fylls av värme i precis hela kroppen. Det känns som att jag är redo för det mesta...

Jag kan vara allt det alla andra vill

Som om jag inte hade något val

Men jag kan ta mig samman precis när som helst

Trots att skadan kanske redan är skedd