mia83

Jag är totalt helt jäkla slut. Mitt huvud vill inte alls vara med och leka längre märker jag. Sol och värme i mängder kan ge dessa konsekvenser. Adda för lite sömn till detta så har ni ni svaret på denna härliga ekvation. I detta nu ligger jag på rygg i soffan och undrar hur sjutton jag ska orka ta mig till duschen...
Jag låter tankarna vandra sin egen väg till toner av Green Day samtidigt som jag försöker att orka bry mig om att min nagel på högertummen har antagit en dyster form som skulle behövas slipas till med en nagelfil. Dags för en liten temposänkning den kommande veckan kanske vore på sin plats. Det skvalar utanför fönstret. Som att någon vänlig själ ska ge gräset svalka efter de senaste dagarnas hetta.
Jag sneglar längtansfullt på min säng men inser samtidigt att den där turen till duschen måste göras innan och då tappar jag orken alldeles. Billy Joe Armstrongs ljuva stämma ljuder i min lägenhet. Han sjunger om elände, om att bli hög när man känner sig låg samtidigt som jag förgäves försöker hamna i ett tillstånd där jag kan njuta av den rosa himlen utanför fönstret. Men jag lyckas inte riktigt pricka in den ultimata harmoniska känslan just nu. Jag känner mig trött, rastlös och tankfull. Allt i ett.  Och det värsta är att jag inte riktigt kan bestämma mig för vilka av dessa känslor jag ska ge mig hän åt. Det är inte lätt när det är svårt och när man känner sig alldeles mosig i skallen. Jag byter låt och inser efter att jag lyssnat på den här texten att detta borde vara alldeles självklart. Men det är det inte. Inte alls.