Efter långhelgsledigt
Pauser är välbehövligt mellan varven. Så är det för alla. Ibland behöver vi bara luta oss tillbaka, ta ett djupt andetag, sluta stressa och glömma alla måsten. Därav det uteblivna bloggandet. Har man dessutom haft en lugn, skön och långledig helg så kan saker och ting kännas ganska motigt att komma tillbaka till jobbet i fullständigt kaos. Inte kul. Det är heller inte kul alls att vara så här trött som jag är just nu. Jag är helt förstörd och hade behövt minst 12 timmars sömn till. Jag hann inte ha någon direkt söndagsångest i går kväll i alla fall. Den infann sig ett kort ögonblick på bussen till Umeås flygplats men när jag sen landade på Arlanda HEMMA i Sthlm och sen klev innanför dörren i en nystädad lägenhet i Sundbyberg och grottade ner mig i min egen säng kändes det inte lika jävligt som det kan göra efter ett "hej då". Det var dessutom jävligt skönt att komma hem och se att jag faktiskt hade stängt av plattången innan jag stressade till Bromma flygplats i torsdags morse. Inte helt optimalt att började fundera på om man tryckte av den eller inte när man sitter på flygbussen...
Det är heller inte helt hundra när man kommer på att man inte stängde facket på väskan, där lägenhetsnycklarna låg, efter man har checkat in den och ändå inte kan göra något åt det förutom att hoppas att bagagekillarna är försiktiga så att nycklarna inte ramlar ut. Smart Mia. Smart.
En bra sak var i alla fall att jag somnade och sov som en stock natten till idag. Det brukar inte hända mellan söndag och måndag. Detta kan ha två orsaker.
1) Att jag var ganska svampig i huvét efter flygturen hem från Umeå och kände mig lite avtrubbad. Fast jag var nog mest trött i största allmänhet.
2) Att det faktiskt var mörkt i Sthlm när jag skulle sova. Det var det INTE i Umeå. Ljust dygnet runt känns lika knäppt som det faktiskt är när man ska sova. Nää, nattsvart är mer min grej.
Vi hörs sen. Eller nåt.
