mia83

Jag är totalt, sjukt, jävla hopplös när det kommer till att hålla reda på saker och ting. Jag sitter här på jobbet och ser mig omkring och insåg detta just nu. Mitt skrivbord ser ut som ett slagfält. Jag försöker att hålla ordning och reda, precis lika prydligt som mina kollegor men jag misslyckas allt som oftast och jag försöker att intala mig själv att mitt stökiga skrivbord är en del av min charm. Det ska kanske se ut så här omkring mig. Jag är inte den prydliga typen helt enkelt. Pedanter göre sig icke besvär.

I dag är jag sjukligt trött. Jag får skärpa mig med det tider då man ska gå och lägga sig på kvällarna. Det är inte nyttigt alls men kan jag hjälpa att jag tycker att det blir så sjukt mysigt i soffan med lite schysst musik när tankarna flödar filosofiskt som bäst efter midnatt. Är det mitt fel kanske?

Jag har kommit på ett av livets stora mysterier. Tror jag. I alla fall ett av mina stora mysterier. Det är det här med att alltid vara på väg någonstans. Det kanske ter sig lite jobbigt att alltid behöva det där med att det ska hända något hela tiden men jag pratar inte om stora saker. Nej, jag pratar om de små, vardagliga sakerna. Stillhetens vardag där inget kul händer suger men det finns en annan känsla jag kan beskriva på mitt eget lilla vis. Känslan av att ingenting står "tråkigt" still. Känslan som är så förbannat skönt tillfredsställande och spännande men samtidigt så otroligt rofylld. Det kittlar harmoniskt i hela kroppen. Det kanske det är det här som kallas lagom. Jag är inte helt bekant med det ordet. Men när jag tänker på det så mår jag så himmelens bra. Mellan varven upplever jag någon slags känsla som kan liknas vid harmoni. Helgens dipp (där jag för tusende gången kom på varför jag vill befinna mig långt, långt härifrån) är borta. För jag ser framåt.

Bokade just tur/retur - flight till Skåne också. Jag flyger som aldrig förr. Men kul är det och fattig blir jag. Men sen var det just det där med de små sakerna i livet. Nu händer det grejer förstår ni.

Ska vi ta en tripp till Vietnam i kväll förresten? Vill ni det? Som att jag bryr mig egentligen. Vi gör det ändå. Oavsett vad ni än tycker.