mia83

Klockan är bara barnet (i min värld) denna söndagskväll och jag ligger "redan" i sängen. Det är rofyllt, tyst och lugnt. Jag är faktiskt trött. Ändå känner jag mig utvilad mentalt. Det kan behövas en rejäl urladdning med deep talks i sällskap med rätt person för att uppnå detta tillstånd av tillfredsställt hjärta och tillfredsställd hjärna. Jag vet inte vad jag ska säga mer än att jag är så jävla glad över vissa saker i livet. Med andra ord; helgen har varit soft på alla tänkbara vis. Även utan vinterskor.

Jag är lite frustrerad över det faktum att jag inte hittar min mobilsladd just i detta nu. Jag hade ett par bilder ni gärna hade fått tagit del av.

En annan sak jag har kommit på är att det verkar jäkligt coolt att jobba på flygplan. "Cabincrew ready for take off" och "Cabincrew prepare for landing" är tuffa meningar i min värld. Hehe. Men jag gillar flygplan för övrigt också. Man tar sig på ett ögonblick 60 mil uppåt eller nedåt i vårt avlånga land. Fort, lätt och smidigt. Precis som jag gillar det.

Jag ska faktiskt sova nu också. Det känns bäst så nämligen. Men innan det ska ni få ta del av en sak. Tänk i genom detta noga när ni läser det.

Det växer tistlar runt min väns hus. Hon låter dom växa
Något skydd måste en människa ha kring sig själv och sin boning, säger hon
Man kan inte släppa in alla som råkar passera
De som känner mig vet att det finns en väg in på baksidan
De som inte vågar gå i genom tistlar kommer inte in

Hänger ni med?

Godnatt.