mia83

Det är bara i mindre städer man kan sitta på en uteservering en solig dag som denna och inse att de flesta som bor i den här stan sällan behöver bestämma en tid då de ska träffas. Känner man sig lite ensam i sin lya behöver man bara gå ut på stadens gator och torg och vips så har du en hel hop med kända ansikten runt omkring dig. Bara en av sakerna jag började tänka på när jag satt i solen och åt lunch på en av Piteås uteserveringar. Runt omkring mig satt nämligen flera människor och hela tiden stannade det folk på gatan och skrek: "Hej!" till personerna på samma uteservering som jag satt på. Sen stannade de och småpratade lite med sina bekanta innan de lunkade vidare i en sån takt som bara norrlänningar hanterar. Att försöka skynda på en norrlänning är nämligen ingen idé. Dom kör sina race kan man säga. Pratar långsamt och går långsamt, jaaa, ni hajjar tugget.

Bredvid mig satt det även två unga mammor med sina förstfödda. De pratade om det mesta kring moderskapet. Mammorna var mycket stolta över sina barn och tjatade på om hur stora dom hade blivit efter att ha börjat äta riktig mat. Eller riktig och riktig....mixad mat. Jag vet nu allt om hur man mixar kyckling och lax, hur bebisar blir i magen efter att dom har slutat med bröstmjölken och börjat "tugga" riktig mat. En riktigt kulinarisk upplevelse skulle jag vilja påstå.

Piteå blir bara bättre och bättre and I like it here. Jag får en lycklig känsla i magen när jag sakta vandrar genom staden. Jag trivs här och jag har en stark känsla av att jag kommer att fortsätta trivas här.

Till sist: Jag blir glad av komplimanger i den här bloggen. Still going strong. Fortsätt.