Tyck synd om mig...
Jag vaknade imorse med en obeskrivlig känsla av välbehag när jag slog en första blick på klockan och fick somna om. Lördagsmorgon är nog det bästa som finns.
Men när dagen börjar så känns det lik förbannat så där uppgivet igen.
Fredagskvällen bjöd på Idol, ostbågar och rödvin. En salig blandning av livets goda just nu. Rätt som det var så hade Idol slutat för längesen och klockan visade närmare nolltvånollnoll . Det var en häftig känsla att öppna dörren till balkongen och se årets första snöflingor som tveksamt letade sig ner mot marken i den mörka natten.
Diskussion om hur det manliga könet egentligen tänker vidtogs strax innan läggdags. Dagens ord kanske bör bli FEGHET. Jag och roomien är rörande överens om dåliga erfarenheter. Vi har lite för mycket gemensamt där känns det som. Vad sjutton är det som är så svårt egentligen???
Jag ser någon vid rödljus
samma NK-paraply
och någonstans i min plånbok
glöder en post-it från 97
där tio kulspetsblå små siffror
skriker VÅGA utan ord
men ögonblicket glider undan
som skuggorna från små grå lätta moln
Klockan börjar springa iväg här. Det ska diskas, plockas undan och man ska hinna ta sig i kragen. Den här kvällen kan bli spännande. Undrar om Vampire Lounges glassdrinkar är något att ha? Hmm hmm...
Platta håret ska också göras strax. Tiden och jag drar alltid jämt. Eller INTE.
Att jag beskriver mig själv som en mycket bitter person i dessa dagar orkar jag inte ens bry mig om. Det bara är så här nu. Jag accepterar åtminstonde det.
Men när dagen börjar så känns det lik förbannat så där uppgivet igen.
Fredagskvällen bjöd på Idol, ostbågar och rödvin. En salig blandning av livets goda just nu. Rätt som det var så hade Idol slutat för längesen och klockan visade närmare nolltvånollnoll . Det var en häftig känsla att öppna dörren till balkongen och se årets första snöflingor som tveksamt letade sig ner mot marken i den mörka natten.
Diskussion om hur det manliga könet egentligen tänker vidtogs strax innan läggdags. Dagens ord kanske bör bli FEGHET. Jag och roomien är rörande överens om dåliga erfarenheter. Vi har lite för mycket gemensamt där känns det som. Vad sjutton är det som är så svårt egentligen???
Jag ser någon vid rödljus
samma NK-paraply
och någonstans i min plånbok
glöder en post-it från 97
där tio kulspetsblå små siffror
skriker VÅGA utan ord
men ögonblicket glider undan
som skuggorna från små grå lätta moln
Klockan börjar springa iväg här. Det ska diskas, plockas undan och man ska hinna ta sig i kragen. Den här kvällen kan bli spännande. Undrar om Vampire Lounges glassdrinkar är något att ha? Hmm hmm...
Platta håret ska också göras strax. Tiden och jag drar alltid jämt. Eller INTE.
Att jag beskriver mig själv som en mycket bitter person i dessa dagar orkar jag inte ens bry mig om. Det bara är så här nu. Jag accepterar åtminstonde det.
