mia83

Dagarna går fortare än man tror. Och jag är tokless. IGEN. På allt och alla. Jag tänkte på det extra mycket när jag åkte t-banan hem idag. Mammor som gullade med sina barn, tonårsbrudar som stod uttråkade och tuggade tuggummi med musik i öronen, en väldigt businessklädd herre som sörplade Pucko och sen jag, som bara längtade hem till ensamheten. Den sortens ensamhet som man bara vill gräva ner sig i, som en varm filt när det är snuskigt kallt ute. Det blev en besök på sushi-restaurangen i Högdalen, sen hem till soffan.

Och jag försöker återigen lista ut hur det manliga könet egentligen tänker. Ja, inte bokstavligt talat det manliga könet men den manliga hjärnan då. Hur kan man ena dagen säga sig känna en sak och nästa bara låtsas som att det man har sagt och gjort inte betyder något alls??? Den här känslan av ensamhet som jag bär omkring på som ett stort, svart gapande hål blir ju knappast bättre av sånt där trams. Jag är TOKLESS på killar som inte kan tala klarspråk och vara ärliga ifrån början. Och jag är ännu mer less på att när jag vill något, vill inte den andre och när den andre vill, vill inte jag. Det känns som att vägen till tvåsamhet i harmoni är oändligt lång och än så länge syns bara mörker så långt ögat kan nå. FY FAAN. Jag känner mig äckligt bitter och tragisk. Om ca 4 veckor fyller jag 24. Kuuul.

Helgen som var bjöd på upplevelser utöver det vanliga. Jocke Berg & Co bjöd på en show som gav ståhår på armarna och rysningar ända ner i tårna. Säga vad man vill om KENT men de berör mig fortfarande. För ett ögonblick precis just då kändes allt komplett. Bland svettiga och skrikande KENT-fans på Globens Annex infann sig känslan av helhet och behag. När det var över kändes det bara tomt. Biljetterna som köptes i slutet av juli och sen dess har det varit längtan efter november som har hållit mig flytande.

Och följande textrader är så målande så du anar inte.

"Ingen kommer hit för
att återvända
Man tänker på sig själv först
Ingen annan
En enkel regel
Cirkeln sluts igen
Vid ringen på centralen
I den stora stygga stan åh
Ingen annanstans
kan man vara ensam som just här..."